tisdag 29 januari 2013

Referat över "Kristen kultur" från Den levande litteraturen


I Den levande litteraturen behandlar från 1995 behandlar Ulf Jansson ämnet ”Kristen kultur” i ett försök att för läsaren redogöra för den kristna kulturen vid medeltiden! Under medeltiden hade kyrkan, som också var den största markägaren, makt över miljoner människor. Hos kyrkan, och bara där, lärde man sig att läsa och skriva. I kyrkan kunde man hitta ett fåtal böcker som bevarats från äldre tider och man gjorde avskrifter av de värdfullaste skrifterna. Kultur- och vetenskapsvärde sattes utav kyrkan, därför att litteratur mest skrev av kyrkans män. Bortsett kyrkan var det så gott som bara riddare och krigaradel som ägnade tid åt diktning.

Psalmer
I kyrkan var det så gott som bara psalmer ur bibeln, skriver Jansson och fortsätter att berätta om att i klostren utvecklades psalmer i två nya drag. ”För det första byggde rytmen inte längre på stavelselängd, som lyriken hade gjort under antiken.”, för att citera Jansson. Man började istället rimma på det naturliga uttalet och lät slutordet rimma på slutordet från en annan rad. Jansson visar ett exempel ur psalmen ”Stabat maret dolorosa”, där han visar uppbyggnaden.

Helgoner och legender
Under 1100-talet började en glanstid för kyrkan, påven fick större makt, stora katedraler byggdes, korstågen drog genom Europa. Pilgrimsleder öppnades till helgons gravar och födelseplatser, dit tusentals vallfärdade. Man trodde att reliker kunde bota sjuka. Det fanns många pilgrimer och den ort som hade reliker att visa upp kunde räkna med bättre ekonomi!

 Man började att skriva helgon-legender om helgonens underbara bedrifter. Alla legender följs av samma mall, skriver Jansson. Dessa berättelser skrevs av kyrkans lärde och lästes upp i kyrkorna. Man kunde även köpa små böcker med helgon-legender, vilket var de mest populära böckerna under denna period. Jag uppfattar den här tiden som ganska rå och genomsyrad av ruttenhet, detta med reliker var inte så trevligt hur det gick till, och att det verkar funnits stora hierarkier i samhället i den kristna kulturen omkring 1100-talet.


Antikens typiska drag är gudar och hjältar. Kända verk från den tiden är Illiaden och Oddyssen av Homeros. Homeros var en s.k. rapsod. Under den här tiden skapades lyriken, dramatiken och epiken, grundaren hette Aristoteles.

Medeltiden. Under medeltiden så är kristna kyrkan stark. Dante Aligheri är en av de största. Bocaccio skapade den första novellen. Riddartiden, viktig inspirationskälla för fantasy.
Villon har under århundradenas lopp inspirerat många visdiktare, bland andra Evert Taube i dikten Vinterballad och Cornelis Vreeswijk.
http://www.ur.se/Produkter/158020-Hej-litteraturen!-Medeltiden

Typiskt för romantiken är känslan och närheten till naturen. Starka rebelliska personer är ofta huvudpersoner i litteraturen. Ofta nästan överdrivna känslor.

Ett typiskt exempel på romantisk diktning är romanen Den unge Werthers lidanden av den tyske författaren Johann Wolfgang von Goethe (1749-1832). Boken handlar om en man som av olycklig kärlek tar sitt eget liv.
De romantiska författarna sökte ofta sina motiv i andra kulturer eller i andra tider och ibland i det fantastiska. Den skotska författaren Walter Scott (1771-1832) skrev om Robin Hood och Ivanhoe i det medeltida England. Amerikanen James Fennimore Cooper (1789-1851) blev berömd för sina indianböcker, bland annat Den siste mohikanen.



Typiskt för realismen är att det ska vara verklighetstroget och skilldra flera sidor av samhället, inte bara de bra sidorna. De kritiserade ofta problem i samhället, t.ex. som barnarbete och prostitution.

Typiskt för naturalismen är att det ska vara mer naturvetenskapligt. Naturalism är ett senare stadie av realism. Det uppstod för att snabb utveckling av naturvetenskap i samhället. Darwin-teorin gjorde ett stort inflytande. Människan i naturalism ses som någon som är beroende av sociala och genetiska faktorer och inte hade direkt någon fri viljekraft. De mest typiska karaktärerna i naturalism är en karaktär med dåliga livsförhållanden och en drivkraft som styrs av instinkter men de kan inte bli uppfyllda pga dåliga sociala förhållanden.


Romantiken - man ägnar sig åt fantasi, mystik, känslor, att utforska själen och metafysiska studier.

Realismen - en direkt opposition till romantiken, i exemplevis socialrealism skildras grå vardag, fattigdom, svåra förhållanden, misär och liknande.

Naturalism - en form av radikal realism med vetenskapen som grund, karaktärerna i verket ses som resultatet av den miljö de lever i.

Tizag was designed to teach beginner web programmers how to use HTML and CSS

http://www.tizag.com/

tisdag 15 januari 2013

LITTERATURHISTORISK ÖVERSIKT

  1. Antiken (ca 800 f. Kr - ca 500 e.Kr):
  • Homeros
  • De olika genrerna och vetenskaperna (Aristoteles)
  • De stora dramatikerna (Aiskylos, Sofokles, Euripides, Aristofanes)
  • Greker och romare
  • Bibeln

  1. Medeltiden (500-1400 ca):
  • Religiös diktning: hymner och legender
  • Riddardiktning: Hjältar och den höviska diktningen
  • Stadskulturen (Dante, Boccaccio och Villon)
  • Den isländska sagan
  • Bland runor, lagar och ballader i Sverige

  1. Renässansen (1400-1600 ca):
  • Reformation och boktryckarkonst
  • Rabelais och Cervantes
  • Shakespeare och den elisabetanska teatern
  • Fransk-klassicism (Racine och Molière)
  • Stiernhielm, Wivallius och Lucidor. Svenska skalder.

  1. Upplysning och förromantik (1600-1700 ca):
  • Förnuftets tidsålder. Locke och Newton.
  • Samhällskritik och underhållning (Swift, Austen och Defoe)
  • Voltaire: Upplysningens huvudfigur.
  • Känslosamheten tar vid. Förromantik.
  • Svenskt 1700-tal. Upplysning och Bellman.

  1. Romantiken (sent 1700 - mitten av 1800):
  • Känsla, fantasi och natur (Rousseau, Goethe)
  • Historia
  • Det exotiska
  • Det spännande och fasansfulla (Poe)
  • Poesi! (Stagnelius m fl)

  1. Realism och naturalism (mitten av 1800-tidigt 1900):
  • Samhället
  • Psykologi
  • Politik
  • Kvinnor på frammarsch
  • Dickens, Dostojevskij och Zola m fl
  • Strindberg, Ibsen och Lagerlöf

  1. Modernism (första halvan av 1900-talet).
  • Krigstider
  • Djuppsykologi
  • Samhällsförändringar…
  • Joyce, Kafka, Hemingway m fl
  • Södergran, Boye m fl

  1. Efterkrigstid och samtid.
  • Solzjenitsyn, Orwell, Marquez………
  • ”Tredje världen”
  • Självbiografier
  • Kiosklitteratur
  • Kriminalromaner/thrillers
  • Historiska romaner
  • Fantasy
  • Och mycket, mycket, mycket mer!!!!

måndag 14 januari 2013

Könsskillnader i språket

I Handbok i svenska språket av Ulf Jansson skrivs det att det är skillnader i språket utifrån om man är man eller kvinna. I boken ges bl.a. iakttagelser att kvinnorna har ett rikare ordförråd än männen, medan männen har en mer avancerad meningsuppbyggnad. Dessutom så har kvinnorna ett försprång i språket, som först blir likvärdigt i högstadiet.

Det stämmer nog med vad jag har upplevt, jag minns att vi vår klass på mellanstadiet hade tjejer som läste väldigt mycket böcker. De läste redan på den tiden långa böcker om Charles Dickens, t.ex. Medan vi pojkar spelade innebandy på rasterna.

Dessutom så tänker jag att i det offentliga språket och språket som författare använder i böcker, där är det nog inte lika stor skillnad som i det vardagliga språket, i avseende om ordrikedom och meningsuppbyggnad.

Men på senare år tycker att man inte märker av det så väldigt mycket. Uppgifterna var hämtade på 70 och 80-talet så sedan dess kanske det har förändrats ganska mycket. Hoppas jag i varje fall. Det vore intressant att se om det har förändrats någonting sedan dess.

Vad det och de övriga språkliga skillnaderna direkt kan bero på vet jag inte. Det framkommer inte av boken teorier om det är av kulturella eller rent biologiska aspekter i hjärnan som gör att vi får olika språk. Det tycker jag också vore intressant att få veta.